Онимите во романот „Времето на козите“ од Луан Старова и нивните еквиваленти во преводите на германски и на англиски јазик

Main Article Content

Жанета Савиќ

Abstract

Фокусот на анализата во оваа статија се три класи оними – зоонимите (имињата на животни), антропонимите (имињата на лица) и топонимите (имињата на места), и тоа низ призмата на нивната улога во едно книжевно дело, како и пристапите на нивното предавање, во случајов, на германски и на англиски јазик. Значи, анализата е направена врз корпус од еден роман на македонски јазик и два негови преводи. Поконкретно, предмет на истражување во оваа статија се онимите од македонското книжевно дело „Времето на козите“ од Луан Старова и нивните еквиваленти во преводите на германски, односно на англиски јазик – се анализира нивната функција во книжевноста и проблематиката врзана со трансферот во друг јазик. Поимот еквивалент, односно, во конкретниот случај, еквивалент на оним, уште и во книжевно дело, по природата на истражувањето го надминува прототипското системско-лингвистичко толкување на еквиваленцијата (целосна, делумна, нулева еквиваленција), барајќи многу попрецизна класификација на еквивалентите, а со тоа навлегувајќи и во сферите на теоријата на преведувањето. Предметот на истражување во оваа статија не може да се лоцира само во науката за имињата (ономастиката) туку и во пристапот на нивниот трансфер во уметничкокнижевниот контекст, односно во транслатологијата.

Downloads

Download data is not yet available.

Article Details

How to Cite
Савиќ, Жанета. 2021. “Онимите во романот „Времето на козите“ од Луан Старова и нивните еквиваленти во преводите на германски и на англиски јазик”. Journal of Contemporary Philology 4 (2), 117–132. https://doi.org/10.37834/JCP2142117s.
Section
Literature

References

Арсова-Николиќ, Л. (1998). Странски имиња. Адаптација и транскрипција со Речник на географски имиња, 7–15. Скопје: МАТИЦА МАКЕДОНСКА. [Arsova-Nikoliḱ, L. (1998). Stranski iminja. Adaptacija i transkripcija so Rečnik na geografski iminja, 7–15. Skopje: MATICA MAKEDONSKA.]
Коробар-Белчева, M. (2006). Личните имиња во функција на уметничката порака. Велковска, С. (ред.): Зборник на трудови од научниот собир „Функционалните стилови во македонскиот јазик“. 13 – 14 април 2006, 85–91. Скопје: Институт за македонски јазик „Крсте Мисирков“. [Korobar-Belčeva, M. (2006). Ličnite iminja vo funkcija na umetničkata poraka. Velkovska, S. (red.): Zbornik na trudovi od naučniot sobir „Funkcionalnite stilovi vo makedonskiot jazik“. 13 – 14 april 2006, 85–91. Skopje: Institut za makedonski jazik „Krste Misirkov“.]
Ризовски, Ж. (2002). Стилската функција на ономастичката лексика во македонската поезија и проза. Аргировски, М. (ред.): Македонистика, 3–71. Скопје: Институт за македонски јазик „Крсте Мисирков“. [Rizovski, Ž. (2002). Stilskata funkcija na onomastičkata leksika vo makedonskata poezija i proza. Argirovski, M. (red.): Makedonistika, 3–71. Skopje: Institut za makedonski jazik „Krste Misirkov“.]
Старова, Л. (2014[1993]). Времето на козите. Скопје: АД ВЕРБУМ. [Starova, L. (2014[1993]). Vremeto na kozite. Skopje: AD VERBUM.]

Gálová, S. (2016). Verfahren der Wiedergabe von Eigennamen im Sprachenpaar Deutsch-Slowakisch am Beispiel von literarischen Texten. Baudisch, S. / Bergien, A. / Greule, A. / Hengst, K. / Kremer, D. / Kremer, D./ Patzold, S.: Namenkundliche Informationen (NI). Schwerpunktthema: Namen und Übersetzung, 77–93. Leipzig: Leipziger Universitätsverlag.
Kamianets, W. (2000). Zur Einteilung der deutschen Eigennamen. Grazer Linguistische Studien. Band 54, 41–58. Graz: Institut für Sprachwissenschaft der Universität Graz.
Kohlheim, V. (2017). Kohlheim, Volker: Toponyme in der Literatur: Ein kognitivischer Ansatz. Dunker, A. / Stolz, T. / Warnke I. H. (Hrsg.): Benennungspraktiken in Prozessen kolonialer Raumaneignung, 352–364. Berlin/Boston: Walter de GruyterGmbH.
Koller, W. (2011). Einführung in die Übersetzungswissenschaft. Tübingen: A. Francke Verlag, 2011.
Krüger, D. (2004). Eigennamen in der literarischen Übersetzung; dargestellt am Beispiel von Übersetzungen von J.K. Rowlings Harry Potter. Namenkundliche Informationen, 141–163. H. 85/86.
Kujamäki, P. (1998). Deutsche Stimmen der Sieben Brüder: Ideologie, Poetik, und Funktionen literarischer Übersetzung. Frankfurt am Main: Peter Lang GmbH (Nordeuropäische Beiträge aus den Human- und Gesellschaftswissenschaften; 18).
Markstein, E. (1998). Realia. Snell-Hornby, M. (Hrsg.): Handbuch Translation, 288‒291. Tübingen: Stauffenburg.
Newmark, P. (1981). Approaches to Translation. Oxford: Pergamon (Language Teaching Methodology Series).
Rosell Steuer, P. (2004).… ein weites Feld? Zu Übersetzungstheorie und Übersetzungpraxis anhand der Kulturspezifika in fünf Übersetzungen des Romans „Ein weites Feld“ von Günter Grass. Stockholm: Almqvist & Wiksell International.
Schleiermacher, F. (1973). Über die verschiedenen Methoden des Übersetzens. Störig, Hans Joachim (Hrsg.): Das Problemdes Übersetzens, 38–70. Darmstadt:Goverts. Zum ersten Mal 1813 als Vortrag veröffentlicht.
Schneider, M. (1985). Zwischen Verfremdung und Einbürgerung. Germanischromanische Monatsschrift 66, 1–12.
Simoska, S. (2016). Luan Starova auf Deutsch – ein literarischer Balken zum interkulturellen Austausch mit dem Balkan. Mario de Matteis (Hrsg.): Übersetzung, Literatur und Kultur als Brücken zur interkulturellen Kommunikation, IX. Konferenz der Germanistischen Abteilung in Tirana Tirana, 5. Mai 2015, 122–132. Tirana: Departamenti i gjuhës gjermane, Universiteti i Tiranës.
Šimunovuč, P. (1976). Ime u funkciji književnog dela, 242. Onomastica jugoslavica. Zagreb.
Starova, L. (1999). Zeit der Ziegen. Übersetzt von Roberto Mantovani. Zürich: Unionsverlag.
Starova, L. (2012). The Time of the Goats. Translated by Christina E. Kramer. Madison: The University of Wisconsin Press.
Touvinen, S.(2011). Eigennamen und andere Realienbezeichnungen beim Übersetzen eines deutschen Kinderbuchs ins Finnische. Am Beispiel von Rico, Oskar und die Tieferschatten von Andreas Steinhöfel. Magisterarbeit. Universität Jyväskylä: Institut für moderne und klassische Sprachen – Deutsche Sprache und Kultur.

Gálová, S. (2011). Einbürgerung vs. Verfremdung – Wiedergabe der literarischen Namen in den letzten 50 Jahren“. Actes del XXIV Congrés Internacional d’ICOS sobre Ciències Onomàstiques. Достапно на: http://www.gencat.cat/llengua/BTPL/ICOS2011/211.pdf [Пристапено на: 11.11.2021]